I den svenska skolan Àr tendensen att dialogisk undervisning förbises till förmÄn för den monologiska undervisningen. Syftet med denna uppsats var dÀrför att studera hur den dialogiska undervisningen kan realiseras i svenska klassrum och samtidigt undersöka och analysera elevernas attityder till och upplevelser av att arbeta enligt den dialogiska undervisningen. Metoden för uppsatsens genomförande har varit kvalitativa studier i tvÄ klasser som lÀste svenska som andrasprÄk i Ärskurs 9. De kvalitativa studierna bestod av deltagande observationer av den i klassrummet dialogiskt organiserade undervisningen och kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt fyra av eleverna. Uppsatsen har konstaterat att i de tvÄ observerade klassrummen har den dialogiska undervisningen realiserats genom att eleverna lÄtits integrera lÀsning av skönlitteratur med skrivande och samtalande samt genom en av lÀraren konsekvent anvÀndning av autentiska och öppna frÄgor, uppföljning och positiv bedömning.

Den ökade internationaliseringen stÀller högre krav pÄ mÀnniskors förmÄga att leva och inse vÀrdet av att verka i en kulturell mÄngfald. I ett mÄngkulturellt och demokratiskt klassrum Àr samtal en viktig komponent. Genom samtal fÄr varje medborgare möjligheten att uttrycka sina Äsikter för att sedan övervÀga egna och andras Äsikter. Att ges möjlighet att uttrycka sina Äsikter och ta del av andras Äsikter Àr en grundförutsÀttning för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhÀlle. Huvudsyftet med studien Àr att studera och analysera hur muntlig kommunikation anvÀnds som redskap för inlÀrning i andrasprÄksundervisning ur ett lÀrarperspektiv samt hur lÀroplanens utsagor speglar sig i andrasprÄksundervisningen.

I föreliggande studie redogörs för samtalet som sprÄkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehÄll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka sprÄkutvecklande metoder som anvÀnds pÄ en grundskola med flersprÄkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lÀrare-elev samt genom djupintervjuer med lÀrare, specialpedagoger och bitrÀdande rektor.Denna studie anvÀnder bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lÀrande i flersprÄkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lÀrarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lÀrarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlÀrningen av kommunikativa funktionella fÀrdigheter. Resultatet belyser alltsÄ en viss diskrepans mellan lÀrarnas egen uppfattning och den praktiska tillÀmpningen..

I den hÀr uppsatsen presenteras hur personliga filmsamtal kan bidra till frÀmjandet av ett etiskt reflekterande förhÄllningssÀtt i en interkulturell undervisning. Fyra ungdomar i tvÄ mÄngkulturella gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner över en vald favoritfilm genom individuella samtal. Mina analyser av data jÀmförs med Axelssons (2008) studie Film och mening varifrÄn jag ocksÄ hÀmtar analysverktygen som delvis ligger till grund Àven i denna studie. Min studie visar pÄ bÄde likheter och skillnader i respondenternas utsagor kring deras upplevelse av filmens presenterade berÀttelse och sina egna reflektioner över personliga etiska och moraliska val. Resultatet visar vÀrdet av att följa upp ungdomarnas egna berÀttelser av upplevd verklighet som ett interkulturellt undervisningsinnehÄll.

Syftet med följande studie Àr att ta reda pÄ vad som ligger till grund för ett vÀlfungerande klassrumssamtal i gymnasieskolans svenskundervisning och pÄ vilket sÀtt samtalet har en funktionell roll. Vi studerar hur samtalet gÄr till och hur den talaktivitet ser ut som Àger rum i klassrummet mellan lÀrare och elever.Studien bestÄr av samtalsinspelningar genomförda under tvÄ olika svensklektioner med tvÄ olika klasser och lÀrare. Inspelningarna har senare transkriberats och analyserats. Vi följer ett helklassamtal och ett mindre gruppsamtal, dÀr vi studerar hur talaktiviteten ser ut mellan lÀrare och elever. Genom en enkÀtstudie studeras bland annat lÀrares och elevers instÀllningar till samtalen.Resultatet visar att i helklassamtalet var lÀraren en tydlig ledare och upptog den största delen av taltiden.

Att sprÄket och tÀnkandet Àr nÀra sammankopplade hÀvdar bland andra Vygotskij. De som hÄller med honom anser att om man fÄr klÀ sin nya förstÄelse i ord förtydligas tÀnkandet. Syftet med denna rapport var att utforska om samtal mellan lÀrare och elev kan göra att eleven fÄr en djupare och mer varaktig förstÄelse för matematiken. DÀrför valde jag att undersöka hur kommunikationen ser ut i klassrummet samt undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med en dialogisk respektive monologisk undervisningsform.I pedagogiska kretsar har det gjorts mycket forskning kring detta och teorierna kring det dialogiska samtalets positiva inverkan pÄ lÀrandet Àr numera relativt vedertagna. Trots detta Àr det fortfarande den enkelriktade monologiska kommunikationen som Àr dominerande i den svenska matematikundervisningen i dag.

Syftet med detta examensarbete var att belysa lÀrares perspektiv pÄ ett flerstÀmmigt klassrum. Fyra frÄgestÀllningar stÀlldes upp kring dialog i undervisningen, nÀmligen: 1) LÀrares uppfattningar om dialog, 2) LÀrares metoder i ett dialogiskt klassrum, 3) LÀrarens betydelse i ett dialogiskt klassrum och 4) SvÄrigheter med ett dialogiskt klassrum. För att kunna besvara syfte och frÄgestÀllningar intervjuades sex lÀrare. FrÄn intervjuerna tolkades empirin kvalitativt. I resultatet visade det sig att lÀrarna ansÄg att dialog Àr vÀsenligt för att ett lÀrande ska kunna ske.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum Àr ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för nÀrvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna pÄ en förberedd förelÀsning online redan innan de kommer till lektionen sÄ att arbetet dÀr gÄr direkt pÄ förstÄelse av det förelÀsta, sakdiskussioner och hjÀlp med problemlösning.Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka huruvida den alternativa undervisningsmetoden Flippat Klassrum kan förbÀttra den svenska gymnasieskolans matematikundervisning. De tvÄ frÄgestÀllningar som lades till grund för studien Àr: 1. Vilka argument finns för och emot att anvÀnda undervisningsmetoden Flippat Klassrum i matematikundervisning? 2.

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielÀrares syn pÄ skrivprocess och skrivundervisning. Jag redovisar i inledningen skrivprocessens huvudkomponenter, men ocksÄ den processbaserade pedagogikens fördelar sÄvÀl som de svÄrigheter den kan möta i praktiken. Min metod biestod i att genomföra öppna intervjuer med fyra lÀrare. I resultatet framkom en rad svÄrigheter som lÀraren upplever med en processorienterad skrivpedagogik, framför allt att eleverna uppvisar bristande förstÄelse för skrivprocessen och kanske i synnerhet för dess responsdel. Det framgick emellertid att ingen av lÀrarna uttryckte förstÄelse för betydelsen av att etablera ett tryggt och dialogiskt klassrumsklimat som en grundförutsÀttning för en fungerande skrivpedagogisk undervisning.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum Àr ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för nÀrvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna pÄ en förberedd förelÀsning online redan innan de kommer till lektionen sÄ att arbetet dÀr gÄr direkt pÄ förstÄelse av det förelÀsta, sakdiskussioner och hjÀlp med problemlösning.Syftet med interventionsstudien Àr att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och dÀrefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frÄgestÀllningar besvarades:1. Hur pÄverkas elevers Äsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum?2.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva undervisningsmodellen Flippat klassrum och öka förstÄelsen för lÀrares handlande och de övertygelser som kan ligga bakom deras val att anvÀnda sig av undervisningsmodellen i svenska matematikklassrum i Ärskurs 7-9 samt gymnasiet vÄren 2013. Eftersom strÀvan med denna undersökning var att finna kvalitativt skilda beskrivningar av lÀrarnas uppfattningar av undervisningsmodellen anvÀndes kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats. För att kunna analysera och beskriva lÀrarnas uppfattningar av fenomenet Flippat klassrum genomfördes undersökningen med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer. Tre lÀrare som anvÀnder sig av undervisningsmodellen Flippat klassrum intervjuades. UtifrÄn denna empiriska undersökning blev resultatet att det fanns flera olika uppfattningar kring undervisningsmodellen Flippat klassrum.

Undersökningens syfte Àr att utröna vilka hinder elever pÄ högstadiet möter nÀr de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gÄ tillvÀga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta Àven bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgÄr frÄn elevernas texter och som pÄgÄr mellan lÀrare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig pÄ Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport LÀs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolÀmnena och i dialogen. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i Är 8.

Undersökningens syfte Àr att utröna vilka hinder elever pÄ högstadiet möter nÀr de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gÄ tillvÀga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta Àven bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgÄr frÄn elevernas texter och som pÄgÄr mellan lÀrare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig pÄ Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport LÀs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolÀmnena och i dialogen. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i Är 8.

AbstractSyftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur kommenterare, det vill sÀga lÀsare som skriver kommentarer till artiklar pÄ olika tidningssajter, och redaktioner förhÄller till och anvÀnder sig av kommentarer skrivna i kommentarsfÀlt knutna till nyhetsartiklar pÄ nÀtet. Vidare Àr syftet att undersöka hur kommentarsfunktionen har förÀndrats och hur utfallet blev för kommenterare och redaktioner. 14 tidningars webbansvariga, varav 11 Àr landets största samt 3 Àr de största i norra Sverige, tillfrÄgades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Den undersöker vidare vad 5 kommenterare tycker om kommentarsfunktionen, om andras kommentarer, vem de vill nÄ nÀr de skriver samt varför de skriver. Bakhtins teorier om dialogisk och monologisk kommunikation och Heinonens indelning i dialogisk respektive konventionell journalistik anvÀnds i analysen bÄde för att undersöka redaktionernas relation till kommenterare och tvÀrt om.

Syftet med denna studie har varit att fÄ insikt i hur arbetet med skönlitteratur kan lÀggas upp för att nÄ ett dialogiskt klassrum, under de senare skolÄren. VÄr intention har Àven varit att undersöka vilka arbetsmetoder som Àr vanligt förekommande hos de lÀrare som ingÄtt i undersökningen. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sex pedagoger, varav hÀlften verksamma pÄ grundskolan och hÀlften inom gymnasieskolan. Resultatet visar att arbetet med skönlitteratur Àr utbrett och att arbetsmetoderna till viss del kan beskrivas som dialogiska. LÀrarnas intention Àr att bedriva en undervisning, vilken syftar till dialog och samspel men det anvÀnds Àven metoder som frÀmjar envÀgskommunikation.